Axel Rydin


Personuppgifter

Per Axel David Rydin, Daguerreotypist, Fotograf.
Född i Norrköping (E) 25/6 1837.
Död i Uppsala 1912 (8, 9).

Bosättningsorter

Halmstad 1860..1865..8
Norrköping 1867-1868 8
Arboga 1868-1869 8
Norrköping 1869..1878 8
Stockholm:
– Drottninggatan 10, 1878-1879 6
– Malmskillnadsgatan 3/Hamngatan 17, 1879-1883 6
– Drottninggatan 38, 1883 6
– Drottninggatan 42, 1883-1886 6
– Mäster Samuelsgatan 39, 1886-1889 6
– Mäster Samuelsgatan 51, 1889-1894 6
– Malmskillnadsgatan 3/Hamngatan 17, 1895-1900 6
– Smålandsgatan 30, 1900-1908 6
– Uppsala 1908 6..

Verksamhet

Daguerreotypist 1855 – 1859.
Fotograf 1860 – 1900-tal.

Ateljéer

Axel Rydin / A. Rydin

Nyköping (D) [1858 3]; juli 1858 (Nyköpingsbladet 1858-06-08).
Mariestad: juli 1859 (Mariestads Weckoblad 1859-06-11).
Norrköping (E) [1859..1873 3..], Nya Torget, daterade foton1, 2 från 1871, 1873

Halmstad (N) [1859..1866 3, 5..], Fredriksvall, foto2 från omkr. 1875
Norrköping & Halmstad, Nya Torget 1
Varberg (N) [1860 3..], foto 1, 2 från omkr. 1860 (Warbergs Tidning 1860-06-29).
Falkenberg (N) [1860 4]
Ängelholm (L) [1860 5]
Norrköping och Linköping (E) [1874 3..], daterat foto1 från 1874
Norrköping (E) [1876 3..], Södra Strömsgatan 2, daterade foton1, 2 från 1876
Skövde (R) [1890-talet 3], foto2 från omkr. 1880
Stockholm (A), utan angiven adress, daterade foton2 från 1882..1905
Stockholm (A) [1878-1879 3], Drottninggatan 10, daterade foton2 från 1878..1885
Stockholm (A) [1879-1884, 1890..1900 3..], Hamngatan 17, daterat foto2 från 1890
Stockholm (A) [1884..1886 3..], Drottninggatan 42, daterat foto2 från 1885
Stockholm (A) [1886-1888 3], Mäster Samuelsgatan 39 1
Stockholm (A), Mäster Samuelsgatan 51 C, foton1, 2 från omkr. 1890
Stockholm (A) [1902-1906 7], Smålandsgatan 30

Axel Rydin & Co.

Halmstad (N), foton1 från 1860-talet.

Carl Engelholm & Axel Rydin

Örebro, se Carl Engelholm (1830-1894).

Kommentar

Jämför Axel Rydin (1830-1921) i Västerås.

Källor

1. Porträtfynd: Axel Rydin (Varberg), Axel Rydin (Stockholm), Axel Rydin (Västerås), Axel Rydin (Norrköping), Axel Rydin (Västerås), Axel Rydin (Okänd plats), Axel Rydin & Co. (Halmstad)
2. KB
3. Nyköp.fot.
4. Eva Berntsson Melin: Varbergsfotografer i blixtbelysning. Varbergs museum, årsbok 1989
5. Sven Aremar: Halmstadsfotografer under 1800-talet. Halland, årsbok 1989
6. RotA
7. SthAkY
8. SCB Utdrag ur dödböcker, Uppsala 1912
9. Kyrkböcker:

GID 1803.83.47600, [Halland] Halmstad, B.4, Utflyttning, 1859 – 1869
SVAR Norrköpings S:t Olai, Husförhörslängder, SE/VALA/00273/A I/58 (1863-1867), bildid: C0017350_00214
SVAR Arboga stadsförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/10022/A I a/12 b (1866-1871), bildid: C0008676_00092
GID 346.184.45400, [Östergötland] Norrköpings S.t Olai, AI.73, Husförhör, 1873 – 1878, p. 40


Huvudbild: Porträttfynd Nr. 201349.

Huvudkälla: Fotografregister 1860-1920, Version 2.0, Bernhard Johanson (http://privat.bahnhof.se/wb154895/FotReg2.0/Nerladdning.html).

© Fotografregistret.se, Lars Eriksson.

4 svar på ”Axel Rydin”

  1. Axel Rydin tog år 1878 patent på en uppfunnen färgsättningsmetod så att ansikten skulle se mer naturliga ut. Metoden kallades för Krismolejografi. Alfred Vougt i den ateljé Rydin lämnat, fick tillåtelse att praktisera den. Fotografen J. Eschricht i Söderköping hade fått en konkurrent då Vougt även öppnat ateljé där. Han i tidningsinsändare gick hårt ut mot konkurrenten men även förklenade Rydins metod som Vougt använde, som undermålig. Detta fick Rydin att ge ett genmäle, att då nu Eschricht inte var glad för en konkurrent, så behövde han inte dra in Rydins patent i detta. Rydin menade på att hans foton med denna metod bevisligen var hållbara i flera månader ute för sol och vind utan kvalitetsförsämring. Han skickade även in några prover till tidningsredaktionen för bedömning.

    Svara
  2. År 1885 har Axel Rydin en filialateljé i Kristinehamn under firmanamnet ”A. Rydins Fotografi-Atelier”. I mars 1885 hålls den stängd ett par veckor men öppnades åter 20 mars 1885 (Kristinehamnstidningen 19 mars 1885, 3:e kolumn). Den blir flyttad i juli till Tullportsgatan då även ett ”vittberedst” biträde har engagerats, fotografen Anchelin (Kristinehamnstidningen 9 juli 1885, 2:a kolumn), (notis nämns Anschelin i Nya Kristinehamnsposten 10 oktober 1885, 4:e kolumn överst). Ateljén skall också vara ljusstarkare. Åtminstone år 1886 beskattas han där för 500 kr. Han benämns ”Fotograf från Stockholm”. Där sker bara annonsering för den till slutet av oktober 1885. Kanske för att det inte behövdes mera, då den tydligen fått ett bra renommé. 23 mars 1889 tog A. Rydin ett s. k. ögonblicksfotografi på Publicistklubbens medlemmar i deras nya lokal i Stockholm. Han använde magnesiumblixt vid tillfället. 5 april 1889 skulle Rydin ta några Ögonblickbilder under pågående föreställning av pjäsen ”Flickornas gossar” på Svenska Teatern i Stockholm. P. g. a. start ljussken från blixten så skulle publiken förvarnas av en liten klocka innan tagningarna (Aftonbladet 4 april 1889, notis 4:e kolumn). För bägge tagningarna hade han först begärt tillstånd. Under december 1887 hade Rydin också inne något som kallades ”Rydins rimliga annonser”. Det var små humoristiska poem som infördes varje tisdag som egentlig annons för fotoateljén i Stockholm. Dessa var även numrerade (Svenska Dagbladet 20 december 1887, poem nr. 5, kolumn längst till höger).

    Svara
  3. 1886 hade Axel Rydin en filial i Skövde vid Kyrkogatan 6 B. Åtminstone från juli – december 1886.

    Svara
  4. Tack, alltid lär jag mig nåt nytt. Nu om Daguerreotypisten och fotografen Axel Ryden. Fann i en inköpt fotoram ett foto av unge herr Otto R. 2-3 år gammal och på baksidan kan läsas förutom namnet Otto R.: Axel Rydins FOTOGRAFI-ATELIER Norrköping. Om bostadsorter ovan stämmer kan fotografiet av Otto vara från tiden 1869-1878 och före tiden med Krismolejografi men kanske fanns namnet Axel ….. kvar efter det att han själv flyttat sin verksamhet till Stockholm.

    Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.