Personuppgifter
Carl Gustaf Wilhelm Carleman, ursprungligen Carlsson, Fotograf, målare, grafiker (1).
Född den 5 september 1821 i Malmö.
Avliden den 15 augusti 1911 i Saltsjö-Järla.
Bosättningsorter
Malmö 1821 – 1845.
Stockholm 1845 – ca. 1911.
Verksamhet
Fotograf 1854 – 1864 (2, 3).
Ateljéer
Stockholm: maj 1854 (Aftonbladet 1854-05-03).
Malmö: september 1855 (Snällposten 1855-09-01).
Lund: oktober 1855 (Skånska Correspondenten 1855-10-06).
Stockholm: 1856 – ca. 1864 (2, 3).
Källor
1. Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Carleman).
2. Dagstidningar.
3. Porträttfynd: C. G. Carleman (Stockholm) (https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd/stockholm/c_g_carleman).
Huvudbild: Dubbelporträtt av komminister Carl Kinnander och hans fästmö Honorine Tisell, foto: C. G. Carleman, ambrotyp, Nordiska museet, Nr. NMA.0052387.
© Fotografregistret.se, Lars Eriksson.
Gustaf Carleman, tidigare namnad Carlsson men gjorde namnbyte offentligt i augusti 1845, Hade tidigt närmare sina studieår i Lund på 1830-talet forskat och experimenterat inom den nya fotografin. Daguerrotypen på zinkplåt var först gällade men nu började även försök göras att kunna föra över en bild på papper som gav en mjukare framtoning. Carleman gjorde några lyckade försök med det och var alltså den första i Sverige med detta början av 1850-talet. En tysk Cohen hade även lyckats med liknande. Slutet av maj 1852 åker Carleman till Düsseldorf för att dels ta patent på sin nya uppfinning Kromo-fotografi, en slags färgbild och dels även göra studier inom fotokonsten. Düsseldorf med dess konstnärsskola vid tiden är en mycket populär ort för många svenska konstnärer som längre tider vistas där. Även Carleman var konstnär. Sedan är uppgift i tyska ”West-Zeitung” att han även skall ha åkt till England för att där ta patent på sin uppfinning. Men senare hörs det inte alls om detta nya. Så kanske han vägrades patent och kanske fotona som visades utföll mycket olyckligt. Carleman har blivit mer luttrad och börjar bland annat ta foton i Bohusländska skärgården sommaren 1853 på sjömansgossar och andra individer. Även har han gjort mindre utställningar av foton, som blev berömligt mottagna, tillsammans med sina oljetavlor. Carleman har gjort flera resor till utlandet och studerat fotokonsten i västra Tyskland och i Frankrike. 24 april 1854 öppnar Gustaf Carleman sin porträttateljé i Stockholm i huset nr. 11, Bryggaregränden. Han har med sig en av de ovanligt stora fotoapparaterna så att större bilder kan tas och är även egen retuchör. Retuchering på fotona behövdes då bilder på papper kunde ge ojämn struktur och därför behövde dessa förbättras artistiskt för att ge en mer jämn bild. Så retouchering här menades inte att förbättra utseende genom att maskera delar utan att förbättra själva fotot (”Post- och Inrikes Tidningar” 25 april 1854, s. 2, 3:e kolumn). Första annons för Carlemans ateljé kommer i ”Aftonbladet” 3 maj 1854 (s. 4, 4:e kolumn).
Carleman hade varit i Paris för inhämtande av förbättringar av fotokonsten. Nu var han på väg tillbaka till Stockholm. På vägen gjorde han en liten sejour i Skåne. Tillfälliga porträttateljén i Malmö öppnades 1-20 september 1855 i instrumentmakare Olof Berndt Ekströms gård vid Östergatan nr. 30 (idag nr. 17). Därefter avreste han från Malmö (”Snäll-Posten” 15 september 1855, s. 4, 3:e kolumn). Sedan öppnades tillfällig ateljé i Lund. I början av oktober 1855 öppnades en tillfällig ateljé i Lund i professor C. F. Naumans gård vid Thomaegap. Här anonseras om Daguerreotypins fina detaljer men tack vare ny kunskap om ljusbrytningar så kunde den glansiga yta som fanns på dessa plåtar nu elimineras (”Skånska Correspondenten” 6 oktober 1855, S. 4, 2:a kolumn). Senare i oktober slogs en tillfällig ateljé upp i Ystad i ”Hôtel du Sud” (”Skånska Telegrafen 29 oktober 1855, s. 4, 2:a kolumn). Därefter går färden till Stockholm.
Resor verkar gjorts på vinter/våren 1856 då Carleman besökt Belgien, Frankrike och Tyskland hos ledande fotografer för att lära förbättringarna inom ljusmätningskonsten. I maj 1856 slås en nyinredd ateljé upp i Stockholm vid Drottningatan nr. 65 (Piehlska huset) med annons om foto på okolorerat eller kolorerat papper i akvarellfärg, foto i oljefärg, nyheterna vaxduk och glas som är lämpliga att sättas i etuier, broscher och ringar, mikroskopiska findetaljerade Daguerreobilder är detta utan den obehagligare glansen, bilder för stereoskopi. fotografisk kopiering av oljemålningar, vyer över Stockholm säljs i större format och som stereoskopbilder (”Stockholms Dagblad” 20 maj 1856, vänster kolumn). I december 1856 har en Theodor Öberg ritat ett porträtt av fru Zelma Hedin på sten efter ett fotografi av Gustaf Carleman som säljs i bokhandeln.
I maj 1857 reser Carleman till England för att ta patent och avyttra några viktiga uppfinningar inom fotografien. Nämns inte vilka. I januari 1859 säljs ”Vy af Stockholm från Skeppsholmen” efter fotografi av Carleman. I juni 1859 öppnar Carleman en ateljé i Uppsala i f. d. Höjerska gården vid Drottninggatan 5. Den skall hållas öppen en vecka 4-11 juni (”Upsala-Posten” 4 juni 1859, höger kolumn). Carleman har nu också lyckats fästa fotografier på trä och sten. I juli 1859 besöker Carleman Gotland och Visby där ateljé i änkefru Selmers gård vid Ränteribacken öppnas en kortare tid (”Gotland” 8 juli 1859, annons 3:e kolumn utan underskrift, notis s.2, 2:a kolumn där namnet nämns). Carleman tar även ett lyckat foto av konstnären landskaps- och marinmålaren Marcus Larson. 1860 får hans fotoporträtt omdömet som de mest oöverträffade som producerats i Sverige. 1860 har också Carleman tagit en serie fotografier över Stockholm som sedan finns med i boken ”Illustrerade utkast af George Scheutz” (Axel Hellstens förlag). Ett av de mer påkostade verken om Stockholm. Dessa fotografier över kända vyer har sedan avritats på trä av en Hallbeck eller skickats direkt till träsniderifirman Henneberg & Rosenstand i Köpenhamn.
1861 har ateljén i Stockholm flyttats till Celsingska huset vid Gustaf Adolfs torg nr. 14 i Stockholm.1862 skickade Carleman, som en av fyra utställare inom fotokonst som Sverige skickade, en serie fotografier till världsutställningen i London där det finaste var en vy över Stockholm tagen ifrån Djurgården och Tivolit. Det mätte 1½ aln i bredd (ca 43,5 centimeter), det största dåvarande format som direkt kunde produceras. Ville man ha större så fick en förstoringsapparat användas. Även visades en tavla av Kungliga Teaterns samtliga artister i storleken 14 kvadrattum (85,5 kvadratcentimeter). Han fick hedersomnämnande för sina fotografier och omdömet ”honorable mention for general photographic excellence”.
Barntidningen ”Linnea” innehöll i sista numret för 1862 ett litografi av de tre småprinsarna efter foto av Carleman. Januari 1863 fick Carleman medaljen ”Litteris et Artibus” av Kungen. I mars 1863 lät polske furst Constantin, besök i Sverige, medelst trugande från sitt sällskap, fotografera sig hos Carleman. En fotografiexposition hölls i Ahlboms egendom vid Mäster Samuelsgatan i Stockholm med 8 deltagande firmor i juli 1863. Carleman presenterade en del vyer över Stockholm och en fotografitavla som var utställningens höjdpunkt med två flickor där den ena viskar något i örat på den andra som ser glatt överraskad ut. September 1864 fick Carleman danske kungens förtjänstmedalj i guld. Han tilläts bära den på bröstet av den svenske kungen. På konstutställningen i Paris 1864 ställde Carleman ut 9 stycken stockholmsvyer i större format, utställningens största.
I september 1864 annonserar Gustaf Carleman om försäljning och totalt övertag av sin ateljé vid Gustaf Adolfs torg med all inredning, utrustning och tillbehör samt 1300 visitkortsplåtar med en hel del kändare kulturella personer på. För en icke-fotograf kan undervisning ske på platsen (”Stockholms Dagblad” 12 september 1864, 3:e kolumn). I juli 1865 fick Carleman en medalj i 4:e klassen av Nischan Iftikhar-orden av beyen i Tunis. I oktober 1865 fick Carleman vid Internationella fotografiutställningen i Berlin en förtjänstmedalj i brons. Man kan säga att 1865 var Carlemans sista år inom fotografin. Sedan började resor ut i landskapen för studier för kommande målningar.
Men även om Carl Gustaf Carleman nu lagt fotografyrket på hyllan så fortsatte ha samtidigt med sina experiment inom fotografikonsten. I januari 1871 presenterade han efter mångårig experimentation på optisk och kemisk väg, sin uppfunna metod för fotografisk gravyr, att kunna överföra bild direkt till tryckplåt som sedan direkt kunde användas i en snällpress. Syftet var att kunna sedan trycka bilder i till exempel bokverk med tillfogad text. Tidigare hade ju trägravyrer använts. Ny kunde detta mellanled hoppas över. (”Post- och Inrikes Tidningar” 30 januari 1871). Carleman gav också ut ett tryckt häfte i november 1871 med sin uppfunna metod, ”Paris ruiner” med text och tre litografier på förödelsen efter de senaste Paris-upploppen. Detta mer som ett slags prov så allmänheten kunde få se hur det kunde se ut. Patent var tänkt att tas ut i England och Amerika. En broschyr med utvalda föremål tryckta med denna metod skickades även till England inför deras utställning där som gav utseendet fina lovord. Carleman var alltså till dåvarande dags dato den första att lyckas med detta. Gravyrplåtarna visade sig vara tillräckligt bra gjorda med upphöjningarna och behövde inte i heller tvättas efter många tryckarbeten.
Senare åren var Carleman med sin uppfinning på större utställningar som i Wien där den väckte uppmärksamhet. 1875 började han visa upp prov på den mycket tidiga Heliografin i form av Heliogravyrer, Heliografin var föregångaren till Daguerretypen. Även på världsutställningen i Filadelfia 1876 var han med med sina prover där han fick pris med diplom.