Personuppgifter
Lydia Sjöström (Bolm), Fotograf.
Född i Härnösand (Y) 27/5 1851.
Död i Sollefteå 6/4 1917.
Ogift 4.
Bosättningsorter
Sollefteå ..1882 5.
Sundsvall 1882-1886 3, 5.
Gällivare 1887 3.
Sånga 1887-1890 5.
Amerika 1890 5..
Ateljéer
Sånga (Y) [1881-1882 2, 3].
Sundsvall (Y) [1882-1886 3], Sjögatan 20, daterat foto1 från 1883.
Gällivare (BD) [..1888 2..].
Källor
1. Porträttfynd: Lydia Sjöström (Utan angiven plats), Lydia Sjöström (Sundsvall), Lydia Sjöström (Sånga), Lydia Sjöström (Utan angiven plats), Lydia Sjöström (Okänd plats), Lydia Sjöström (Utan angiven plats).
2. Norrl.fot.
3. Boken Såsom en stad av någon betydenhet … av Magnus Adlercreutz och Barbro Björk, 1986.
4. SDB5
5. Kyrkböcker
GID 2053.100.73900, [Västernorrland] Härnösand, C.4, Födde,Dop, 1834 – 1860, p. 123
GID 2083.23.63200, [Västernorrland] Sundsvall, AI.8E, Husförhör, 1880 – 1892, p. 1327
Sånga kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010196/A I/5 (1882-1899) p. 75, SVAR A0014211_00085
Huvudkälla: Fotografregister 1860-1920, Version 2.0, Bernhard Johanson (http://privat.bahnhof.se/wb154895/FotReg2.0/Nerladdning.html).
I april och maj 1883 anonserade Lydia att beställningar kunde göras för byggnader, sågverk, egendomar m. m då hon skulle komma till sin ateljé i Sånga 30 maj – ca. 15 juli (Härnösandsposten 16 maj 1883, 4:e kolumn).
Lydia Sjöström öppnade sin ateljé i Sånga i juni 1881. Då var hon boende i Stockholm (”Sundswalls-Posten” 31 maj 1881, s. 2, vänster kolumn). 28 oktober 1882 öppnar hon ateljé vid Sjögatan 20, 1 tr. upp i Sundsvall (”Sundswalls-Posten” 2 november 1882, 3:e kolumn). I februari 1883 kunde ögonblicksbilder på barn tas och beställningar för vyer göras. Även förstoringar och kopieringar. Hon hade inne en stående annons. 1884 hade hon skaffat telefon, nr. 183 A. 1885 i oktober uppmanade hon folk att hämta ut sina porträtt innan den 15 oktober annars skulle dessa gå på auktion. Så folk var tydligen lite tröga med det. 26 oktober 1887 flyttade hon ut från Sundsvall till Sånga (”Sundswalls-Posten” 2 november 1887, vänster kolumn under ”Kyrkotidningar, Utflyttade”). I Sånga lade Sjöström in en ansökan till postverket om att få bli postkontorsföreståndare sommaren 1888. Det var missnöje att kontoret låg en kvarts mil ifrån Sånga i Björkå, så en del gjorde ansökningar om att de var villiga att ta hand om posten om kontoret kunde flyttas närmare. Hennes första ansökan togs inte ens upp till formell prövning så hon skulle lämna in en ny. Många Sångabor ansåg henne vara en mycket lämplig kandidat för befattningen. Sånga var tydligen en militär lägerplats. I julli var hon i Luleå boende hos Edvin Norman och tog emot beställningar för vyer och grupper. Under sommaren var Sjöström också i Gällivare och tog en del vyer där några av schakten i Malmberget skulle vara särskilt intressanta. 13-15 september 1888 skulle hon besöka marknaden i Neder-Kalix för porträttering (”Malmberget” 6 september 1888, höger kolumn). Hon var kvar i Gällivare i oktober där beställningar på chromofotografi och glasmålningar kunde beställas. Även hade hon en verksamhet där hon efter 1 november tog emot beställningar på glansstrykning och kläd- och linnesömnad (”Malmberget” 22 oktober 1888, s. 2, 2:a kolumn). Sista annonseringarna är under november 1888. Hon kan varit i Gällivare också år 1889 då hon som uppsatt fotograf i Gällivare var lagsökt för ett kreditiv på 945 kronor i december 1889. Eller så hade hon redan avvikit till Amerika medveten om denna skuld.
Genom en stämning som var mot Olof Sjöström som sedermera avlidit så har stämningen delgetts sterbhusdelägarna där Lydia Sjöström anges bo i Sundsvall. Stämningen var inlämnad 10 november 1894. Den gällde ett avträdande av en mindre besittningsrätt till ett kronobygge Storselet i Tåsjö socken. Olof hade fått rätten först 1872 men sedan överlåtit det till annan person som i sin tur överlät till en tredje person där en stipulering var att förse byggdelen med timmer som inte blev genomfört. Någon släkting var kvar i Amerika. Ett genmäle skulle delägarna uppmanas göra på Ramsele höstting hösten 1895 (”Post- och Inrikes Tidningar” 4 december 1894, höger kolumn). Men åtminstone fram till 1904 är där inte ett pip ifrån henne.