Personuppgifter
Anders Rasmusson Runnerström/Runnström, Fotograf.
Född i Röstånga (M) 9/1 1838.
Bosättningsorter
Lund ..1864.
Landskrona 1864-1870.
Trelleborg 1870.
Malmö 1870-1903.
Västra Skrävlinge 1903-1917.
Malmö 1917..
Ateljéer
Landskrona (M) (Nya Landskrona Tidning 1864-08-16).
Malmö (M), Mårtensgatan 14, foto från 1870/1880.
Källor
Porträttfynd: A. Runnström (Malmö).
Kyrkböcker
GID 1337.29.85400, [Malmöhus] Röstånga, ., Födde,Vigsel,Död, 1826 – 1861, p. 197
SVAR Landskrona stadsförs. kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13241/A I/42 (1862-1866), bildid: C0066849_00055
GID 1390.6.18800, [Malmöhus] Trelleborg, AI.18, Husförhör, 1867 – 1878, p. 950
GID 1308.12.22200, [Malmöhus] Malmö Caroli, AI.145, Husförhör, 1868 – 1879, p. 117
SVAR Malmö Caroli kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/MSA/00553/A II/22 (1899-1906), bildid: 00093664_00275
SVAR Västra Skrävlinge kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/MSA/01036/A II a/16 (1911-1922), bildid: 00089832_00188
Huvudbild: Porträttfynd Nr. 220373.
Huvudkälla: Fotografregister 1860-1920, Version 2.0, Bernhard Johanson (http://privat.bahnhof.se/wb154895/FotReg2.0/Nerladdning.html).
I Landskrona hade Runnström år 1864 ateljé i mamsell Styffs gård vid Nygatan. Han var i Trelleborg 1866 med ateljé i skräddare Jönssons gård vid Östergatan. 1874 hade han ateljé i Östra förstaden nr. 33 i Malmö. 1875 hade ateljén flyttat till Mårtensgatan 14 där. S. k. ”Rembrandtsbilder” kunde erfås.Under 1880-talet var han med på idén för mer rättigheter för arbetare och bildande av fackföreningar. Han drog själv upp ett förslag för en slags medborgarskola för arbetare där denne skulle kunna inhämta kunskaper för att göra sig värd rösträtt vid ett möte i maj 1882. Runnström var hälftenägare i ett tryckeri på Mårtensgatan 3. Andra hälften ägdes av Malmö jernarbetares fackförening. Ett mål kom upp i augusti 1885 dem emellan då Runnström från tryckeriet i februari 1885 tagit en hel del kaster och stilar från tryckeriet där en del ägts av föreningen. Runnström hävdade att det var hans lokal och att han ägde stilarna. Föreningen hävdade att de hyrde lokalen och också ägde stilarna som de skall ha inköpt. Rannsakningen visade att bägge hade ägodelar i tryckeriet och att Runnström tagit mer av detta än han hade rätt till. Stilarna tillhörde Socialdemokratiska förbundet där jernarbetarnas fackförening gått i borgen för dessa. Slutdomen blev en kvittning av rättegångskostnaderna mellan parterna. Åtminstone till 1887 annonserade Runnström för adressen Mårtensgatan 14. Sedan finns ingen mer adress uppgiven fast han var kvar i Malmö. Han var med om ett par mindre domstolsmål 1888 och 1900 då han anges som fotograf. Efter februari 1901 finns inte mera om honom som fotograf. Men i sena januari 1920 anges han han under fulla namnet som förre fotograf, ha avlidit i Malmö Pauli församling, 81 år (Sydsvenska Dagbladet 28 januari 1920 s. 9, höger kolumn, stiftsunderrättelser).
Fotografen som nämnd A. Runnerström gick i konkurs i Landskrona den 7 april 1865 och ett borgenärssammanträde skulle hållas 3 juli på Landskrona Rådhus samma år. Han hade också ett domsmål i Malmö 1874 då det framkommer att han även hade en son Albert som kastat sten in i handelsidkerskan fru Katharina Larssons handelsbod. Okvädingsord mellan parterna hade skett. Bägge fick böta 10 kronor i rättegångskostnader vilka kvittades mellan parterna vid utslaget september 1874. SEDAN får det också korrigeras angående i förra posten ett domsmål år 1900. Det var fotograf AXEL Runnström som var inkallad till Malmö Rådstuvurätt i det målet.